Den 3-4 oktober inbjöd Stamningsförbundet representanter från sina lokalföreningar att delta i en workshop om kroppspråk och retorik, eller egentligen kommunikation i största allmänhet. Förutom att workshoppen i sig var intressant fick jag tillfälle att prata med flera intressanta människor under helgen.

Jag åkte med ordföranden i Stockholms stamningsförening, Kenneth Hjelm, som är en förebild för alla som gått McGuireprogrammet i Sverige (och säkert för många andra också). Kenneth har alla de förmågor som vi stammare vill ha. Han är bra på att berätta. Han säger precis vad han tycker. Han kan ryta till och skälla ut människor. Han kan vara lyhörd och ödmjuk utan att vara undfallande. Han kan ge order och leda en grupp. Och sist men inte minst har han varit så disciplinerad med talträningen att hans problem med stamningen idag begränsar sig till oron för att den ska komma tillbaka.

Under helgen delade jag rum med Jörgen, ordföranden för Gästriklands stamningsförening, som också han gått McGuire en gång i tiden. Jörgen berättade om sin erfarenhet av stamningterapi i McGuire och med DrFluency. Han menade att båda hade hjälpt, men att han fortfarande hade problem med stamning, och inte minst på arbetet, vilket är precis vad jag upplever själv.

Ett par gånger pratades jag också vid med logopeden Åke Byström, som jag träffat på tidigare i olika andra sammanhang. Åke är bland annat känd som grundare av TALAkademin, som introducerat en populär självhjälpsmetod för vuxna stammare i Sverige. Metoden bygger helt på flytträning, och har så vitt jag vet inga inslag av icke-undvikandeterapi. Grundtanken är helt enkelt att komma över stamningen genom att bli en bättre talare.

Förra gången jag träffade Åke Byström minns jag att han hade en idé om att prova talträning med webbkamera, vilket jag nu förde på tal igen. Idén är att den som taltränar spelar in och skickar videoklipp med talövningar till en handledare, som kommenterar och ger nya uppgifter i ett eget videoklipp. Samtidigt kan man bifoga de texter och bilder som behövs för övningarna. Fördelarna är förstås att man inte behöver bo nära varandra, eller ens vara uppkopplade samtidigt. Vi kom överens om att prova ett tag.

8 reaktioner på ”Möten i Hallsberg

  1. Det var länge sedan jag hörde av dig Gustaf. Är det min tur att ta nytt initiativ? Eller skall jag vänta på en webbkamerainspelning snart?
    Hälsningar i all hast/Åke

    Gilla

  2. När jag kommer till ABF-huset i Stockholm på lördag den 14 november kommer jag att ta med mig min webbkamera. Min avsikt är att försöka intressera vetgiriga stammare för dess användning i träning i muntlig framställning. Man kan träna hemifrån när man vill, med vad man vill, på vilket sätt man vill och hur mycket man vill. Mycket träning ger resultat. Det har jag lärt mig i TALAkademin. ”Ju bättre man talar, desto mindre stammar man.” Man börjar förslagsvis med ”Rösten och talets tio punkter”.
    Vi ses förhoppningsvis på lördag!

    Gilla

  3. Hej Åke!

    Nej, det är min tur att spela in en ny filmsnutt till dig. Jag gör bara för stor sak av det, så det inte blir av. Men jag ska! Kul att du läser här, och synd att jag missade dig på ABF-huset! Om du vill kan jag skriva en snutt om din idé på hemsidan, så kanske någon mer nappar.

    Gilla

  4. ”Om du vill kan jag skriva en snutt om din idé på hemsidan, så kanske någon mer nappar.”
    -Ja, skriv gärna. Jag kan inte skriva så bra själv, tycker jag. Därför skriver jag inte. Men jag gillar när andra skriver.

    Jag lyssnade på din webbkamerainspelning idag. Tycker att du har ett ovanligt bra röstmaterial. Det gäller att ta fram rösten. Lära sig att släppa fram rösten.
    Sjung ”Aaaaaaaaaaaavvvvvvvääääääääääääääääääääääääää
    MMMMMMMMMAAAAAAARRRRRRIIIIIIIIIIIIAAAAAAAAA”

    Och så andas in.; sjung igen.; Och så andas in sjung igen ; och så andas ut och slappna av. Vila.

    Gilla

  5. But from what I was able to get, there are indeed some many interesting ideas. For example, he says that although both animals and humans can be conditioned to respond to certain stimuli, there is very big difference between human and animal reflexes. For example. If you feed a dog and turn on light bulb at the same time, very soon you will be able to elicit salivating by simply turning on light bulb. You then can remove the food and start ringing the bell while turning on the light bulb. In a while the dog will be salivating on the bell – second order of stimuli. But you can’t go any further. With human, you can layer up those stumuli indefinetely. In regard to stuttering, we may say that if at first there is a situation that proboke blocking. Then we can get bloking in response to the words associated with this situation. And then on words that are associated with words that associated with the original situation. And then on ords that associated with words….. And this can pile on and on. Pretty scary, what do you think?

    Gilla

  6. ”And this can pile on and on. Pretty scary, what do you think?”
    Ja, det tycker jag. Man kan lära in en hel räcka moment av artikulatorisk art som är förbundna med varandra. Några kan ha en obalans som är ganska kniviga att komma till rätta med. Men har man samma inställning till muntlig framställning som Zlatan Ibrahimovitc har till att fotboll så ska man vara optimistisk. Det gäller att träna lite mer än andra… sa han visst.

    Gilla

  7. ”Besides stammering cure ‘Regular Crash Course’ will considerably improve your personality, sharpen communication skill, boost up confidence, strengthen fluent English speaking ability, enhance positive attitude, enrich ambition level, develop free mixing, excel in interviews, better challenging skills and relaxed mind set with complete command over negative thoughts, temper, anger and depression. In short transform you totally into a fluent speaker and a confident personality.”
    (http://www.stammeringcurecentre.com/fees.html)

    Ja, det var en hel del som man behöver checka av för att som person bli förvandlad till en talare med flyt och som även samtidigt besitter en tillförlitlig personlighet – med gott självförtroende. Vad skulle ett sådant digert kursprogram kosta i Sverige? En hel del, tror jag. Först och främst, tror jag, att det tar tid att åstadkomma ett sådant resultat. Flera år. Dock ingen hopplös uppgift. Ett långt aktivt medlemsskap i TALAkademin eller i någon bra svensk stamningsförening, tror jag faktiskt kan åstadkomma något i samma stil och till en betydligt lägre kostnad.

    Det ligger ett gediget arbete bakom en lyckad förbättring i muntlig framställning. Något att ta på allvar.

    Gilla

  8. Usch vad jag blir arg på såna här dumheter. Det är svårt att värja sig från budskapet att stamning bara är en dålig vana, eller beror på nervös läggning. Så länge dessa och andra myter om stamning finns kvar kommer det att det också att finnas personer som gör pengar på vår olycka. Det är viktigt att rusta sig med kunskap!

    Som jag skrivit tidigare är jag skeptisk till talträning som metod för min stamning. Jag har ju verkligen givit det en chans, men det gjorde inte tillräckligt mycket nytta för att motivera den tid och ansträngning jag la ner. Om det hade varit så att talträning hade fungerat, om allt nötande framför spegeln hade märkts i vardagen, hade jag förstås fortsatt, motiverad av mina egna framsteg.

    Men jag börjar tro att hjärnan inte kan lära sig kompensera för stamningen genom träning. Att försöka träna bort stamning är kanske lika hopplöst som att försöka träna bort en medfödd hörselskada? För även om stamning till stor del är inlärning och förväntan, är det också, precis som hörselskadan, ett medfött och kroniskt tillstånd.

    Ska man träna bort något bör man kanske snarare rikta in sig på allt man gör för att inte stamma, eller för att dölja stamningen. De inlärda motoriska och psykologiska reflexer som blivit en del av ens stamningsbeteende kan ju vara mer avvikande än stamningen själv.

    Gilla

Lämna ett svar till Åke Byström Avbryt svar