Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala genomför man i höst två studier om stamning, och man söker nu efter deltagare. Jag har anmält mig. Ämnet för studierna är muskelaktivitet vid stavelserepetitioner, samt användningen av Transkraniell magnetstimulering (TMS). Per Alm, som leder studierna, motiverar dem så här i sitt utskick:
Två tidigare forskningsstudier tyder på att stamning kan ha samband med hur olika talmuskler aktiveras vid tal, eller inte aktiveras. För att veta om de tidigare resultaten stämmer eller inte krävs dock fortsatta undersökningar.
TMS-experimentet går ut på att rikta en magnetspole mot huvudet och mäta hur mycket elektromagnetisk stimulering som behövs för att framkalla olika ofrivilliga muskelrörelser. Precis hur den vetskapen kan användas vet jag inte, men jag tycker det låter som första steget i ett större sammanhang. Kanske kan man med TMS förklara något om vad som händer i hjärnan när man stammar? Om det går att framkalla samma muskelryckningar som vid stamning, kan man kanske säga sig ha ”hittat” stamningen i hjärnan. Men det är min gissning.
Hur som helst påminde det mig om en kanadensisk dokumentär om hjärnan jag såg för ett tag sedan, där effekten av TMS demonstrerades. Effekten var att försökspersonen började sluddra när magnetspolen riktades mot den del av hjärnan som styr talmotoriken. Men kanske finns det mer att upptäcka. En av de stora auktoriteterna på området, spanjoren Alvaro Pascual-Leone, säger i programmet
One of the things that we have learned from TMS is that we can use it to map the brain, we can use it to understand how brain activity relates to behaviour. We can also use it to modify the brain. We can use it depending on the parameters of stimulation to actually increase activity in a part of the brain or to surpress activity in a part of the brain.
Går det att med elektromagnetiska impulser störa ut eller dämpa den del av hjärnan som stör talmotoriken när vi ska prata? Eller går det att förstärka aktiviteten i ”rätt” del av hjärnan, så att talmotoriken blir mindre sårbar?
Ingen vet, men en variant av metoden, som går under namnet repetitive TMS (rTMS) ger ett visst hopp. rTMS utvärderas idag som en alternativ behandling för bland annat stroke och Parkinson, båda sjukdomar där stamning kan vara ett av flera symptom. Till skillnad från TMS kvarstår effekten av rTMS en stund (ibland flera veckor) efter att man applicerat magnetstrålningen. Därför faller det sig naturligt att använda TMS i forskning och diagnos och rTMS i behandling.
Det går att hitta studier som visar en påfallande (om än tillfällig) förbättring hos Parkinson-patienter som fått rTMS behandling. Riktigt intressant blir det förstås om någon skulle duplicera denna behandling på stammande.
Nu handlar det ju inte om att ta fram ett nytt tekniskt hjälpmedel, utan om grundforskning. Men jag ser ändå detta som ett steg i riktning mot de elektriska hjärnimplantat för stammande som jag går och väntar på. Jag hoppas med det här inlägget få fler att delta i forskningen. TMS anses vara säkert och smärtfritt och som om det inte är nog att göra vetenskapen en tjänst får man dessutom betalt. Intresserade uppmanas anmäla sig på adressen stamningsstudier.uu@gmail.com.
Stamning 
Hej! jag stammar också, men jag stammar inte starkt, jag stammar bara på vissa ord, och hur kommer det sig? kan man lösa det på något sätt, för hade en muntlig redovisning i So för någon dag sedan, och den jag rinnande vatten, men då hade jag övat in texten flera gånger under veckoperioden. Kan övningen verkligen lösa stamningen? Annars så slappnar jag av, och pratar välidgt sakta som vanliga personer också gör, så vad tycker du? lite störande bara när man jag t.ex inte alltid får fram bokstaven ”s”. Har du några mer tips? och kunde man testa det hos vanliga personer som lider av stamning runt om i samhället? kontakta mig via mejlen gärna när man får det..
Tack på förhand!
Greets
GillaGilla
Hej Arvid. Att du (och alla andra som stammar) upplever att vissa ord är svårare än andra, tror jag kan bero på en kombination av flera saker:
1. Förväntan att stamma kan triggas av många saker – till exempel av ord eller språkljud man brukar stamma på. Förväntan att stamma triggar i sin tur stamningen.
2. När man pratar flytande artikulerar man nästan helt automatisk, med hjälp av muskelminnen. Även stamning kan lagras som muskelminnen, och göra att man stammar på ord man stammat på tidigare.
3. Vissa ord är helt enkelt svårare än andra – speciellt för personer med nedsatt språklig koordinationsförmåga.
Nu verkar det handla speciellt om redovisningar för dig. Du har på egen hand upptäckt den tillvänjningseffekt som uppstår när vi förbereder oss väl och övar in vad vi ska säga. Om stamningen triggas av osäkerhet, behöver vi hitta sätt att känna oss mer säkra i situationen. Att behärska materialet är ett sätt.
Du har också upptäckt nyttan med att tänka på talhastigheten. Det är det bästa råd om talteknik man kan ge, tror jag. Resten är gemensamt för alla som vill hålla bra föredrag. Att tala flytande är en aspekt av vältalighet, men om stamningen inte är så påtaglig finns det säkert andra, viktigare saker att fokusera på om du vill hålla bättre föredrag.
GillaGilla
Hej, jag söker alternativa metoder för behandling av Parkinson´s sjukdom, och därför hittade jag din skrift. Eftersom du föreslår DBS för stamning, frågar jag, anses stamning ha psyksiska orsaker?
Parkinsonformum.com är enligt mig mycket intressant, sann och de metoder som där föreslås i links, kan eventuellt också fungera på stamning.
Om saken intresserar diskuterar jag gärna vidare.
Klara
GillaGilla
Hej Klara. Ja, jag tycker DBS är högintressant för stamning, men förstår inte riktigt din fråga. DBS används i fallet Parkinson för att komma tillrätta med en motorisk störning. Stamning är en motorisk störning. Stamning har inte psykiska orsaker, utom i vissa fall av förvärvad stamning. Jag ska titta vidare på sidan du föreslår och se om det finns något matnyttigt att skriva om.
GillaGilla
hej Gustav
jaghar en son som är 10 år och stammar. Jag såg ett program på tv om TMS och googlade mig hit.
Har TMS använts på stammare sedan du skrev ovan? jag söker dagligen efter metoder, studier etc kring stamning. Är det en motorisk eller psykisk tillstånd?
MVh
Sarah
GillaGilla
Hej Sarah,
Stamning är en motorisk störning i styrningen av talet. TMS används då och då i forskningen om stamning (även sedan jag skrev om det), men inte som behandling. Jag tycker fortfarande det är en intressant möjlighet, men jag vet för lite för att säga om det är realistiskt idag. Jag skulle tippa på att om du frågar någon sakkunnig om det, så blir svaret att man inte vet tillräckligt.
GillaGilla