Det här är en del i min genomgång av Charles Van Ripers bok The Treatment of Stuttering (1973). Se innehållsförteckningen för tidigare avsnitt. Här börjar genomgången av femte kapitlet.

Femte kapitlet, med den kryptiska titeln Servotherapy, handlar om behandlingsmetoder som utgår från sambandet mellan stamning och hörsel. Det är vanligt att stamningen minskar eller helt försvinner om man inte hör sig själv, eller hör sig själv på ett nytt sätt. Tekniska hjälpmedel som förändrar hörselåterkopplingen genom maskering, förstärkning, fördröjning eller tonlägesförändring kan ibland ge en drastisk förbättring av talflytet. Vad beror det på?

Teorierna om sambandet mellan stamning och hörsel har varit många, och forskningen pågår än idag. Så sent som förra året deltog jag själv i en studie om hörselåterkoppling. Hypotesen man testar i sådana studier är om stamning beror på en svaghet i hörselåterkopplingen.

Ett självreglerande system

Man kan se talet som ett självreglerande system där signaler skickas mellan hjärnan och talapparaten. Och de skickas inte bara från hjärnan till munnen, utan också i motsatt riktning, tillbaka till hjärnan. Öronen tar upp ljudvågorna och signalen förs vidare till hjärnan som bedömer om allt låter okej, eller om något bör regleras. Hjärnan gör löpande stickprov på uttalet och sänder korrigerande signaler till talapparaten – allt medan orden vi ska säga framträder i medvetandet. I bästa fall är det en automatisk och självreglerande process.

Men om man tänker sig att det är något fel på hörselåterkopplingen, att signalerna till hjärnan fördröjs och det fininställda systemet kommer i olag – då kan man tänka sig att hela systemet går ner och måste startas om. Är det kanske det som är stamning?

Klart är i alla fall att det finns mycket som kan gå fel i hjärnans övervakning av talet. Signalerna från mun till hjärna kan till exempel komma i andra former än som ljudvågor i luften. Mycket av ljudet leds från stämbanden till öronen inuti huvudet, via ben och annan vävnad. Vi har också en känslomässig förnimmelse av var käke, tunga och läppar befinner sig i varje ögonblick. Alla dessa former av återkoppling kommuniceras parallellt mellan talapparaten och hjärnan. Vad händer om det uppstår asynkroni mellan olika signaler?

Nog om teorier. Man kan nöja sig med att konstatera att de tekniska hjälpmedel som ger förändrad hörselåterkoppling är till nytta för många – oavsett varför. I nästa avsnitt är ämnet maskerad hörselåterkoppling, att prata utan att höra sig själv.