Innan jag går vidare med genomgången av Van Ripers gamla klassiker kommer här en liten snabbkurs i behaviorism i allmänhet och operant betingning i synnerhet. Nästa avsnitt i boken handlar nämligen om operant betingning.

Psykologi brukar inte vara någon exakt vetenskap. Vår identitet och självbild, våra minnen och förväntningar, tankar och föreställningar, känslor och förnimmelser – allt detta är svårt att studera utifrån. Nyckeln till vår inre värld har traditionellt förvaltats av psykologer, med licens att spekulera fritt och ställa diagnos utan beviskrav.

I början av 1900-talet definierade John B. Watson en ny psykologisk inriktning som han kallade för behaviorism. Watson ville närma sig andra vetenskaper, där mätbarhet och evidens är krav. Allt som inte kunde studeras utifrån, genom observation, ansågs plötsligt ligga utanför psykologins intresseområde. Kvar att studera blev beteenden.

Den nya Darwinistiska världsbilden, där människan är ett djur bland andra, gjorde det plötsligt relevant att studera djurs beteenden. Råttor och duvor blev förenklade modeller av människor, och i tusentals experiment studerade man hur djuren gradvis lärde sig hantera olika beklämmande situationer, eller manipulera sin omgivning för att få mat.

Ärke-behavioristen B.F. Skinner fortsatte på den inslagna vägen och bidrog till att göra djurförsöken mer systematiska än någonsin tidigare. Skinner noterade (som många före honom) att beteenden som i allmänhet ger tillfredsställelse tenderar att upprepas och så småningom bli vanemässiga, medan beteenden som ger obehag tvärtom tenderar att upphöra över tid. Denna regel, som i sin enklaste form kallas för law of effect, blev under Skinner en invecklad teori om inlärning och motivation, som fick namnet operant betingning.

Enligt Skinners teori är inlärning en beteendeförändring som motiveras av straff (som att få en elstöt) eller belöning (som att bli matad). När konsekvensen av ett beteende är belönande talar man om förstärkning, och är konsekvensen något obehagligt kallas det bestraffning (straffet behöver dock inte vara så handgripligt som en elstöt).

Men det finns en dimension till. Skinner noterade att befrielsen från obehag, eller berövandet av tillfredsställelse, också motiverar oss. Det ger totalt fyra kombinationer, som man kan beskriva så här:

Term	Betydelse
Positiv förstärkning	tillfredställelsen ökar
Negativ förstärkning	obehaget minskar
Positiv bestraffning	obehaget ökar
Negativ bestraffning	tillfredställelsen minskar

Genom sina experiment på djur kunde Skinner bland annat demonstrera att bestraffning inte är lika effektivt som belöning, om man vill motivera till förändring. Djuren försökte hitta vägar runt bestraffningen snarare än att förändra beteendet, så effekten av bestraffningen var ofta bara tillfällig. Skinner studerade också hur djuren kopplade ett visst beteende till en helt orelaterad händelse, som att få mat eller en elchock med jämna tidsintervall. Beteendet som utförts i samband med händelsen förstärktes eller försvagades – trots att det inte var relaterat till händelsen. När människor beter sig på det sättet kallas det för vidskepelse.

Att Skinner och hans likar begränsade psykologin till det som kunde observeras och studeras i vetenskapliga experiment innebar att man gav upp psykologins kärnämnen. Vad som händer på insidan, våra minnen, värderingar, känslor och motiv – allt det som är svårt att studera vetenskapligt – ansåg man vara om inte irrelevant, så åtminstone olämpligt att studera. I Skinners radikala behaviorism är även tankar och känslor beteenden. Allt vi gör är instinktiva eller inlärda reaktioner på omgivningen, snarare än övervägda beslut färgade av vår egen personlighet.

I svallvågorna av behaviorismen har det uppstått en mer evidensbaserad psykologi, och glappet mellan psykologi och medicin har minskat i takt med att forskare lärt sig mer om hjärnan. Med dagens teknik för avbildning och simulering av den levande hjärnan i realtid behöver man inte längre begränsa sig till yttre beteenden.

Behaviorismen har lämnat stora avtryck på kognitiv beteendeterapi (KBT), liksom på dagens hetaste psykoterapi, Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Klassisk och operant betingning är etablerade förklaringsmodeller i alla möjliga sammanhang. Operant betingning används inom så vitt skilda grenar som djurdressyr, barnuppfostran, utbildning och ledarskap. Som behandling används det framgångsrikt i fall av depression, autism, tvångssyndrom, och fobier.

I nästa avsnitt kommer jag att berätta om hur man arbetat med stamning från ett behavioristiskt perspektiv.